Kalhyggesfritt skogsbruk blir vanligare i framtiden | Skogscentralen

Kalhyggesfritt skogsbruk blir vanligare i framtiden

Skogsbruk med olikåldriga trädbestånd vinner sakta men säkert mark i de privatägda skogarna. Under perioden januari till maj i år steg andelen plockhuggning och luckhuggning till 3,7 procent av alla planerade avverkningar. I största delen av landets privatskogar gör man ändå traditionella gallringar och slutavverkningar. Kontinuerlig beståndsvård, det vill säga skogsbruk med olikåldriga bestånd, kommer sannolikt att bli vanligare under de kommande åren eftersom allt fler skogsägare vill behålla kronslutenheten på åtminstone en del av sina ägor.

Avverkningsmetoderna i olikåldrig skog är plock- och luckhuggning. Vid plockhuggning tar man bort de största träden, så att man får ljus och plats för ett naturligt plantuppslag. Vid luckhuggning görs små gläntor, där det uppstår naturplantor.

Skogsägare och aktörer i branschen har meddelat Skogscentralen om planerade plock- och luckhuggningar på över 10 000 hektar under årets fem första månader. Två tredjedelar av de här avverkningarna planerades i de områden i Kajanaland, Norra Karelen och Norra Savolax som drabbades av omfattande snöskador i vintras.

Till exempel i det svårt drabbade Norra Karelen var 12,6 procent av alla planerade avverkningar under början av året plock- eller luckhuggningar.

Mest kalhyggesfritt i norr

I fjol planerades plock- och luckhuggning på drygt 11 000 hektar, enligt de anmälningar om användning av skog som lämnats till Skogscentralen. Det är cirka 1,6 procent av hela avverkningsarealen.

Vanligast är kontinuerlig beståndsvård i norra Finland. I fjol genomfördes en tredjedel av landets plock- och luckhuggningar i Lappland och en dryg femtedel i Kajanaland. I Lappland och Kajanaland var andelen kontinuerlig beståndsvård avverkningar i olikåldriga bestånd drygt fyra procent.

Speciellt i norra Finland lönar det sig att satsa på naturplantor eftersom kostnaderna för plantering eller sådd är höga i förhållande till de inkomster man får för virket.

Gallring och slutavverkning dominerar

Skogslagen reviderades  i början av 2014, och sedan dess har skogsägare haft mångsidigare möjligheter att sköta sina skogar. En orsak till att de traditionella avverkningarna fortfarande dominerar är att man har skött skogarna genom gallringar och slutavverkningar i tiotals år och att de därför har utvecklats till rätt likåldriga bestånd.

De som arbetar i skogsbranschen är försiktiga att rekommendera plockhuggning och luckhuggning eftersom förnyelsen kan vara långsam. I södra Finland begränsas möjligheterna till kalhyggesfritt skogsbruk dessutom av att rottickan sprider sig till underväxten via trädens rotsystem.

- Skogsbruk med olikåldrig skog blir vanligare i framtiden eftersom skogsägarna ofta har också andra mål för sin skog än rent ekonomiska värden, säger Markku Remes, ledande expert på skogsvård vid Finlands skogscentral.

Enligt Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT ägs 14 procent av skogarnas virkesvolym av personer som inte vill ha kalhyggen i sina skogar. Dessutom finns det många som vill behålla en del av sin fastighet kalhyggesfri, till exempel för landskapets, viltets eller andra rekreationsvärdens skull.

Mer information:
Markku Remes
ledande expert på skogsvård
Finlands skogscentral
tfn 044 548 8380
markku.remes(at)skogscentralen.fi

.