För hårda gallringar höjer skaderisken i skogen | Skogscentralen

För hårda gallringar höjer skaderisken i skogen

Skogen gallras i enlighet med skogsvårdsrekommendationerna för att den ska kunna växa till ett högklassigt och värdefullt bestånd som genererar virkesinkomster. Man kan påverka inkomsterna både genom gallringsmetoden och gallringsstyrkan. Om man gallrar för kraftigt blir skogen känslig för skador, vilket kan försämra lönsamheten.

Av de objekt som Skogscentralen granskade i fjol hade ungefär en tredjedel gallrats för hårt. I flera fall kan skogsbeståndet ha varit för glest redan före gallringen. För glesa gallringsresultat kan också bero på att skogen har varit väldigt oskött och träden olika gamla. 

- Gallringens intensitet och mängden kvarvarande träd påverkas av trädslaget, marken på växtplatsen, det geografiska läget och vilken skogsbruksmetod skogsägaren väljer. Bäst gallringsstyrka och därmed det bästa ekonomiska resultatet når man om man följer skogsvårdsrekommendationernas gallringsmodeller, säger Mikko Korhonen, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral. 

Skogscentralen granskade drivningskvaliteten på beståndsvårdande avverkningar i ekonomiskog på 145 stämplingsposter under 2019. Sammanlagt granskades 559 hektar. På 31 procent av objekten bedömdes drivningskvaliteten vara enligt rekommendationerna. Resultatet var klart sämre än i fjol, då 53 procent av de granskade objekten var enligt rekommendationerna. Klart mest hade granskarna att anmärka på objekt där man gallrat för hårt. 

Bra planering ger bäst resultat 

Extrema väderfenomen, regn och förändringar i tjälförhållandena har blivit vanligare de senaste åren. De svåra väderförhållandena försämrar skogsvägarnas skick och försvårar virkesdrivningen. Också kraftiga vindar kan skada gallrade skogar, speciellt om skogen var tät före gallringen. Det är ännu viktigare än förr att man gallrar vid rätt tid. Då står sig skogen bäst mot de förändrade förhållandena. 

Det kommer att bli svårare att nå bra drivningskvalitet framöver, men med bra planering, rätt val av utrustning, tillräckligt mycket förhandsröjning, noggrant arbete och egenkontroll av arbetets kvalitet kan man minska drivningsskadorna och förbättra kvaliteten på arbetet. 

Finlands skogscentral har publicerat drivingsduglighetskartor över Fastlandsfinland till hjälp i virkesdrivningen. Kartorna visar var marken bär skogsmaskinerna under olika årstider. Kartinformationen har producerats med hjälp av fjärrkarteringsmaterial och terrängdatabasen. 

- I praktiken påverkas drivningsdugligheten av markens bärighet men också av de växlande förhållandena. Det lönar sig absolut att använda kartorna som hjälpmedel när man planerar drivningen, säger Korhonen. 

Mer information om drivningskvaliteten 2019 finns på Skogscentralens webbsida

Drivningsduglighetskartor 

Bild: Stamskada som uppstått vid virkesdrivning.

Tilläggsuppgifter: 

Mikko Korhonen 
chef för finansiering och granskning 
Finlands skogscentral 
tfn 040 352 3090 
mikko.korhonen(at)metsakeskus.fi 

.