Få fel i drivningskvaliteten vid beståndsvårdande avverkning men mycket att anmärka på | Skogscentralen

Få fel i drivningskvaliteten vid beståndsvårdande avverkning men mycket att anmärka på

Skogscentralen granskade under år 2015 gallringars drivningskvalitet på 304 stämplingsposter med en total areal på 1017 hektar. Vid en gallring fälls bara en del av träden på ett område så att de som blir kvar har mer utrymme att växa.

På nästan alla objekt som granskades hade förstagallringen gjorts och på en del också en andra gallring. Ur hälften av skogarna som genomgått förstagallring hade energived tagits ut.

Skogscentralen delar in drivningskvaliteten i tre kategorier: god, nöjaktig och svag. Klassificeringen bygger på råden i god skogsvård, certifieringskriterier och de gränsvärden som anges i skogslagen.

Drivningskvaliteten var god på över hälften av objekten och lite mindre än hälften av objekten fick en anmärkning. Resultatet gäller de granskade objektens antal och areal. På bara ett par procent av objekten bedömdes drivningskvaliteten som dålig.

På var femte granskningsobjekt hade beståndet gallrats mer än råden i god skogsvård tillåter. Virkessäljaren bör alltid skriftligt komma överens om hur mycket av beståndet som ska lämnas kvar.

Drivningsspårens kvalitet presenteras per landskaps och per avverkningsföretag

Skogscentralen har för första gången sammanställt drivningskvaliteten landskapsvis. Före 2015 presenterades resultaten enligt Skogscentralens regionenheter. Antalet granskade objekt per landskap varierar men resultaten är riktgivande.

Skogscentralen har också granskat kvaliteten på det arbete som aktörer i skogsbranschen utfört. Antalet granskningar varierar per aktör. Skogscentralen rapporterar om resultaten per aktör till organisationerna och påpekar vid behov dålig drivningskvalitet.

Den vanligaste orsaken till ett nöjaktigt resultat är ett stort antal beståndsskador. Ofta anhopas olika tecken på dålig drivningskvalitet på ett och samma område. Till exempel leder rikligt med skador i terrängen ofta till omfattande beståndsskador. På de objekt där drivningskvaliteten var allra sämst var vart fjärde kvarvarande träd skadat.

Utebliven förröjning ökar risken för skador

Skogsägaren kan minska risken för dålig drivningskvalitet genom förröjning, antingen som eget arbete eller genom att anlita någon att göra det. Det går också att köpa tjänsten av virkesköparen.

Skogsmaskinsentreprenörerna i Finland är kunniga och Finland är ett föregångarland när det gäller drivningsteknologin. I täta skogar som inte röjts är det ändå oundvikligt att det uppstår skador. Årstiden spelar också roll i sammanhanget. Om marken bär dåligt är det viktigt att avverkningen görs när marken är frusen eller mitt i sommaren när marken är torr.

Drivningsspår orsakar ekonomisk förlust för skogsägaren eftersom träden växer långsammare, har sämre kvalitet och också kan utsättas för rotröta. Björken och granen lider mer av drivningsskador än tallen. I genomsnitt orsakar drivningsskador en förlust på 100-200 euro per hektar. Om skadorna är allvarliga och till exempel granbestånd drabbas av rotticka kan förlusten vara mångdubbelt större. Det lönar sig ändå inte att låta bli att gallra skogen av rädsla för drivningsskador eftersom den ekonomiska förlusten då blir ännu större.

Skogscentralens avgiftsfria MinSkog.fi-tjänst berättar för skogsägaren vilka skötsel- och avverkningsmöjligheter den egna skogen erbjuder.

Graf: Orsakerna till svag eller nöjaktig drivningskvalitet och drivningskvalitet per landskap 2015
 
Mer information ger:
Aki Hostikka, servicechef för finansiering och granskning
tfn 050 4068 987
aki.hostikka(at)skogscentralen.fi

.