Drivningskvaliteten vid gallringar förbättrades

Det varma och regnfattiga vädret underlättade virkesdrivningen under 2018. Vädrets positiva inverkan märktes också i Skogscentralens granskningar. Drivningskvaliteten vid gallringsavverkningar var bättre än året innan. Oftast anmärkte granskarna på beståndsskador, för breda körstråk och för kraftiga gallringar.

Finlands skogscentral granskade under fjolåret drivningskvaliteten på 118 stämplingsposter i ekonomiskog där det utförts gallringsavverkningar. Den granskade arealen var sammanlagt 453 hektar.

På cirka 55 procent av de granskade objekten bedömdes drivningskvaliteten som god. Det var en klart bättre siffra än året innan. Då levde drivningskvaliteten upp till rekommendationerna bara på 37 procent av de granskade objekten.

Vid granskningarna 2018 fann granskarna något att anmärka på vid mindre än hälften av objekten. De flesta anmärkningarna gällde beståndsskador, för breda körstråk och för kraftiga gallringar. På flera objekt orsakade skogsmaskinernas spår i terrängen en anmärkning. På fyra objekt klassades drivningen som felaktig.

När man jämför landskapen var drivningskvaliteten bäst i Norra Savolax och sämst i Egentliga Finland.

Gallringarna är beståndsvårdande avverkningar i ekonomiskog där en del av trädbeståndet avlägsnas. På så sätt får de kvarvarande träden mer plats och ljus, så att de kan växa och utvecklas till grova stockträd.

Noggrann planering ger bäst resultat

De extrema väderfenomenen, regnigheten och förändringarna i tjälförhållandena har ökat de senaste åren, vilket har lett till ökade utmaningar vid virkesdrivningen och sämre skick på skogsvägarna. Det blir allt svårare att avverka och transportera virke utan att skada naturen. Speciellt terrängskadorna kan bli fler.

Genom att planera virkesdrivningen noggrant, välja rätt skogsmaskiner och utföra arbetet omsorgsfullt kan man minska mängden drivningsskador. Finlands skogscentral gav 2017 ut en infoprodukt som innehåller drivningsduglighetskator för Fastlandsfinland. Informationen har tagits fram med hjälp av fjärrkartering och terrängdata, utan fältarbete. Kartorna visar var marken bär skogsmaskinerna vid olika årstider.

- I praktiken påverkas drivningsdugligheten inte bara av markens bärförmåga utan också av varierande förhållanden. Det lönar sig att använda drivningsduglighetskartorna som hjälpmedel i planeringen, säger Mikko Korhonen, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.

Mer information om drivningskvaliteten i landskapen 2018 finns på Skogscentralens webbplats.

Drivningsduglighetskartor

Stamskada. Foto: Keijo Penttinen

 

Mer information:

Mikko Korhonen
chef för finansiering och granskning
Finlands skogscentral
tfn 040 352 3090
mikko.korhonen(at)skogscentralen.fi

Aki Hostikka
servicechef för finansiering och granskning
Finlands skogscentral
tfn 050 4068 987
aki.hostikka(at)skogscentralen.fi