År 2016 var ett bra år för naturhänsynen inom skogsbruket – trenden pekar ändå på en försämring | Skogscentralen

År 2016 var ett bra år för naturhänsynen inom skogsbruket – trenden pekar ändå på en försämring

Finlands skogscentral utvärderar årligen naturhänsynen i privata ekonomiskogar. Utvärderingen visar att naturhänsynen överlag är bra vid avverkningar år 2016. Resultaten är bättre än 2015 men sett i ett längre perspektiv har naturhänsynen försämrats.

År 2016 var naturhänsynen utmärkt eller bra på 87 procent av de inventerade avverkningarna medan motsvarande siffra året före var 81 procent. Nivån är bra när den motsvarar skogscertifieringens krav och skogsvårdsrekommendationerna.

-  Som helhet är resultatet bra men det finns ännu behov att förbättra.  På 11 procent av arealen var resultatet försvarligt och på 2 procent av den inventerade arealen var naturhänsynen dålig, säger Jarkko Partanen, chef för finansiering och granskning vid Skogscentralen.

Bäst beaktas de objekt som enligt skogslagen ska skyddas. År 2016 bevarades särdragen i 96 procent av de här objekten nästan intakta.

Naturhänsynen bör förbättras

Den generella naturhänsynen är en viktig del av den ekologiska hållbarheten och den bör beaktas bättre eftersom bioekonomin är en växande sektor i Finland.

Tittar man på naturhänsynen genom åren så ser det inte så bra ut. Sedan 2005 har naturhänsynen blivit aningen sämre för varje år. År 2016 utgör ett undantag i och med att andelen avverkningar som bedömdes med vitsordet utmärkt eller bra växte.

- Vi går i rätt riktning. I det stora hela har naturhänsynen etablerat sig i den praktiska skogsvården. Vi strävar ändå efter en förbättrad naturhänsyn och då måste vi sikta mot ett utmärkt resultat, säger Skogscentralens ledande expert på naturvård Matti Seppälä.

Brister i naturvårdsträden och skyddszonernas bredd

Ett vanligt fel är att alltför få naturvårdsträd lämnas kvar i skogen. Det innebär att mängden död ved minskar och det i sin tur utgör en risk för många organismers fortlevnad. Också naturvårdsträdens diameter har småningom minskat sedan 2006.

- De levande grova naturvårdsträden har minskat både bland lövträd och barrträd. Minskningen kan mätas både i kubikmeter och i antal. De små träden, alltså de som är mellan 10 och 20 centimeter i diameter har ändå ökat, säger Partanen.

Volymen på de döda naturvårdsträd som lämnas kvar i skogen har minskat.

- Att volymen minskar berättar att naturhänsynen försämras. Riktningen borde vara den motsatta, säger Seppälä.

Skyddszonerna kring skogslagens småvattenobjekt och livsmiljön i deras omedelbara närhet är smalare än vad lagövervakningen rekommenderar. Dessutom har anmälan om användning av skog gjorts bara för hälften av de här objekten, trots att det ska göras för alla livsmiljöer.

Vattenvården går mot det bättre

Positivt är att vattenvården vid skogsbruksåtgärder nu utvecklar sig mot det bättre efter några sämre år från 2010 till 2014. Till exempel har det funnits brister i skyddszonerna kring vattendrag på 10 procent av de granskade objekten.

Markberedningen vid skogsförnyelse är på en bra nivå och på 89 procent av de granskade objekten bedömdes markberedningen ha gjorts bra eller utmärkt. Det här var det tredje året i rad som procenttalet förbättrades.

- Vattenvården kan ännu förbättras även om trenden ser ut att ha vänt. Satsningar borde göras för att förbättra vattenvården vid markberedning eftersom dikningshögläggning blir vanligare och skogsförnyelse på torvmark ökar, säger Seppälä. Det behövs fortfarande ytterligare utbildning för skogsfackmän i hur vattenvården tryggas i samband med skogsförnyelse.

Hela rapporten finns på finska på Metsäkeskus.fi

Nyland, Österbotten och Tavastland följer rikstrenden

Resultaten från naturhänsynsgranskningarna i Nyland, Österbotten och Tavastland är väldigt lika de som gäller hela landet.  Andelen utmärkta och bra avverkningar är aningen mindre än i hela landet vad gäller helhetsvitsordet. Särdragen i skogslagens livsmiljöer har däremot bevarats helt eller nästan helt på alla de inventerade objekten.

På många avverkningsytor lämnar man för få och för klena träd som naturvårdsträd och i vissa fall har valet av träd misslyckats så att man lämnat träd som inte är de ekologiskt värdefullaste.  Inventeringen visar också på problem med för smala skyddszoner mot vattendragen och för kraftig markberedning.

Skogsägare, notera det här:

God hänsyn till skogsnaturen förutsätter noggrann planering. Naturvårdsträden är speciellt viktiga. Välj grova lövträd alltid när det är möjligt och planera naturvårdsträdens placering med eftertanke. Den bästa platsen för grupper av naturvårdsträd är intill värdefulla naturobjekt eller andra avvikande ställen.

Markberedningen ska planeras noggrant och skilt för varje avverkning. Då kan påverkan på vattendragen minimeras, till exempel med hjälp av en tillräckligt bred skyddszon eller vattenvårdskonstruktioner. Det här är speciellt viktigt nära vattendrag.

Kolla med den som verkställer avverkningen att naturobjekten beaktas redan i drivningsplaneringen.

Mer information ger:

Annikka Selander
expert på skogsvård
tfn 050 581 17 81
annikka.selander(at)skogscentralen.fi

Jarkko Partanen
chef för finansiering och granskning
tfn 029 432 4931
jarkko.partanen(at)skogscentralen.fi

.