Insamling av skogsdata | Skogscentralen

Insamling av skogsdata

Mer information

Skogscentralen samlar in skogsdata med hjälp av fjärrinventeringsmetoden. Metoden grundar sig på laserskanning, flygfotografering och provytemätningar. Tidigare samlade man in denna information genom att uppskatta uppgifterna på ögonmått i terrängen.

Med laserskanning får vi effektivt tredimensionell information om trädbeståndets och terrängens struktur. Dessutom drar vi nytta av flygfoton till exempel för att identifiera trädslag. Skanningen görs från flygplan på ungefär två kilometers höjd och flygfotografering på 6-7 kilometers höjd.

Områden som inventeras genom fjärranalysmetoden är cirka 200 000 hektar stora skogsområden. Skogscentralen inventerade på 2010-talet årligen cirka 1,5 miljoner hektar privatägda skogar. Då var inventeringscykeln tio år. I den nya inventeringsrundan är inventeringscykeln sex år, så den årliga inventeringsarealen ökar nästan till det dubbla. 

Faktorer som inverkar på val av område:

  • Åldern på befintliga skogsdata
  • Inventeringen ska gå framåt i jämn takt i de olika regionerna
  • Inventeringsområdenas enhetlighet
  • Skogscentralens resurser
  • Möjlighet till samarbete mellan Skogscentralen och andra aktörer som utför fjärranalys

Från inventeringsmaterial till information

Det tar ungefär ett år att samla in skogsdata med fjärrinventeringsmetoden. Parallellt med olika arbetsfaser säkrar vi också kvalitet.

Under den första våren och sommaren tar man flygfotografier och laserskannar området samt mäter provytor i terrängen.

På hösten förbehandlas det material som behövs vid beståndstolkningen. Under vinterperioden tar man fram statistiska beräkningsmodeller. Modellerna testas och kvaliteten av resultaten säkras genom att jämföra dem med uppgifter som mäts i skogen.

Beståndsuppgifterna räknas ut för varje gallerruta skogsbruksmark på området. Rutorna är 16 m x 16 m stora områden, som det inventerade området består av. På basis av kart- och fjärranalysmaterialet gör man upp de slutliga beståndsfigurerna. Figurernas beståndsdata räknas ut som summa- eller medelvärdesinformation för gallerrutorna. Dessutom kompletteras informationen med ståndortsuppgifter. Efter detta räknar man ut skogsvårds- och avverkningsförslag enligt rekommendationerna.

Skogsdata som bygger på fjärrkartering publiceras i allmänhet på den andra våren. 

Av resursskäl samlas skogsdata inte längre in genom fältutvärdering på figurnivå. Fjärrkartering lämpar sig bra i grövre skogar, men är inte lika tillförlitligt i yngre bestånd. Laserinventering kan också i grövre plantbestånd göras med rätt så bra precision med tanke på behov av skötselarbeten. Däremot lämpar sig metoden inte i yngre plantbestånd, så för dem behövs andra informationskällor till exempel när det gäller information om förnyelsen.

Färdiga skogsdata finns i MinSkog.fi

Färdiga skogsdata kan användas i e-tjänsten MinSkog.fi av skogliga aktörer med skogsägarens samtycke. Du kan kontrollera var det finns färdiga och kommande inventeringsområden på kartan.

.