Gallring

Mer information

Markku Remes
ledande expert på skogsvård
tfn 029 432 4938
markku.remes(at)skogscentralen.fi

Gallringar, det vill säga beståndsvårdande avverkningar, görs när skogen har vuxit tät och träden börjar konkurrera om utrymme, ljus och näring. Vid gallring avlägsnas en del av trädbeståndet, varvid de återstående träden blir mer livskraftiga. Trädbeståndet blir snabbare grövre och skogsägaren får avverkningsinkomster. Gallring görs oftast med skördare.

I en likåldrig skog gallras hela trädbeståndet, i en olikåldrig skog görs däremot plockhuggning.

I MinSkog.fi kan du se om du i din skog har objekt där det är aktuellt med gallring. Innan åtgärder vidtas ska Skogscentralen underrättas om den planerade beståndsvårdande avverkningen med en anmälan om användning av skog.

Första gallring

Första gallringen är den första avverkningen som ger säljbart virke. Vid första gallringen avlägsnas ungefär den tredjedel av trädbeståndets volym som uppvisar den sämsta kvaliteten.

Det är viktigt att utföra första gallringen i tid för att skogen ska hållas i livskraftigt skick. Trädkronan visar när det är dags att gallra. De gröna tallkronorna ska utgöra 40 % av trädets längd hos tall, 60 % hos gran och 50 % hos björk. I brist på tillväxtutrymme krymper trädtopparna och tillväxten hämmas. Skogen har nått skedet för den första gallringen när träden är 10–16 meter höga. Höjden beror på växtplatsen och trädslaget.

En vårdad plantskog kan gallras senare och gallringen kan göras kraftigare, varvid en större del av det avverkade virket fyller måtten för massaved, alltså duger för industrin. Detta ger skogsägaren en bättre inkomst från avverkningen.

Om plantskogen inte har röjts över huvudtaget och första gallringen är den första skogsvårdsåtgärden, ska beståndet gallras försiktigt. Det virke som fås vid gallringen är då sannolikt klenare än kraven för massaved och kostnaderna för avverkningen är högre. Det avverkade virket lämnas då kvar att förmultna på växtplatsen eller tas tillvara för energianvändning.

Senare gallringar

Omkring 10–20 år efter den första gallringen utförs vanligtvis nästa gallring, och då får man också virke av timmerdimension. Gallringar sätter fart på tillväxten i skogen och ger avverkningsinkomster.

I skogsvårdsrekommendationerna ingår gallringsmallar som ger skogsägaren en möjlighet att uppskatta om skogen behöver gallras, hur hårt den ska gallras och avverkningsuttaget Gallringsmallarna är trädslagsvisa och uppgjorda enligt ståndort skilt för södra Finland, mellersta Finland och norra Finland. Behovet av gallring bedöms utifrån beståndets tillväxt och täthet.

Det lönar sig att gallra gran och björk högst två gånger innan skogen förnyas, medan tall kan gallras till och med tre gånger. I grandominerade skogar är förnyelseavverkning oftast ett mer lönsamt alternativ än en tredje gallring, för undvikande av förluster som förorsakas av röta.

I skogen görs vanligtvis en låggallring, som betyder att man tar bort träd som inte klarar sig i konkurrensen om växtutrymme. I en vårdad, uppvuxen skog kan man göra en höggallring, varvid även de största träden gallras. Höggallring frigör utrymme för de mest tillväxtdugliga träden och förbättrar lönsamheten i avverkningen.

Plockhuggning

Vid plockhuggning av olikåldrigt bestånd avlägsnas även de största träden i beståndet. Mindre träd avlägsnas om de är skadade eller sjuka eller om man vill gallra i övertäta grupper. På det sättet får skogen mer plats att förnyas på naturlig väg och lönsamheten med plockhuggning säkerställs. Plockhuggningar genomförs med 15–30 års mellanrum beroende på ståndortens näringstillstånd och geografiska läge.