Dikning

Mer information

Markku Remes
ledande expert på skogsvård
tfn 029 432 4938
markku.remes(at)skogscentralen.fi

För mycket vatten i jordmånen gör att trädbeståndet växer långsammare. Med hjälp av dikning kan man sänka vattenytan i försumpade skogar, varvid tillväxten påskyndas. Näring och humus rinner ut i sjöar via diken. För att skydda vattendragen ska sedimenteringsbassänger och översilningsområden byggas i samband med dikningen. De fungerar som buffertar och minskar utsläppen och eutrofieringen av vattendragen.

Iståndsättningsdikning

Om diken har vuxit igen och skogen börjar försumpas på nytt kan man överväga iståndsättningsdikning. Vid iståndsättningsdikning rensas gamla diken och dikesnätet kan vid behov kompletteras med nya diken.

Iståndsättningsdikning är en lönsam investering om den ger minst två procents realränta när det nuvarande beståndet får växa ända till förnyelseavverkningen. För iståndsättningsdikning kan man också få Kemera-stöd.

Vanligtvis planeras skogens vattenhushållning i anslutning till avverkning och andra skogsskötselarbeten. Vilken tidpunkt som är lämplig beror på skicket på dikena och på trädbeståndets tillstånd. I torvmarker kan det hända att skogen också lider av näringsbrist och i samband med andra åtgärder kan man bedöma behovet av gödsling med hjälp av jordprov. Diken behöver i allmänhet iståndsättas med 20–40 års mellanrum.

Omdikning lämpar sig inte för alla skogar som dikats tidigare, eftersom tillväxtförhållandena kan ha blivit otillräckliga för en lönsam virkesproduktion.