Vid skogsavverkning tas rätt så bra hänsyn till naturvärdena | Skogscentralen

Vid skogsavverkning tas rätt så bra hänsyn till naturvärdena

Finlands skogscentral följer upp kvaliteten på naturvården genom årliga granskningar i privatskogar. År 2019 hade avverkningarna och skogsförnyelserna genomförts utmärkt eller bra med hänsyn till naturvården på hela 85 procent av de granskade objekten.

Under fjolåret granskade Finlands skogscentral kvaliteten på naturvården på 385 stämplingsposter som omfattade sammanlagt 1 408 hektar. Genom riktad sampling valdes 74 stämplingsposter där man kände till att det fanns betydande naturvärden.

Avverkningarna och skogsförnyelserna hade genomförts utmärkt eller bra med hänsyn till naturhänsynen på hela 85 procent av de inventerade objekten. Naturvårdsmässigt gavs vitsordet nöjaktigt för 13 procent av projekten. Hos 2 procent av de inventerade objekten konstaterades att naturhänsynen hade försummats. 

Vid granskningarna observerades 82 särskilt viktiga livsmiljöer som avses i 10 § i skogslagen. Av dessa viktiga naturobjekt var 98 procent oförändrade eller nästan oförändrade efter avverkningarna.  

Liksom föregående år gällde de flesta observerade bristerna hur omedelbara omgivningar kring små vattendrag hade beaktats vid arbetena. Vid dessa objekt hade avverkningar gjort för nära vattendragen. Kvaliteten på planeringen av stämplingsposter bör alltjämt förbättras. På Skogscentralens webbplats MinSkog.fi finns öppen information om särskilt viktiga livsmiljöer. Det är bra att använda denna information som stöd för planeringen.   

Antalet naturvårdsträd har ökat – grovleken lämnar en del i övrigt att önska  

I de privata skogarna hade man sparat fler naturvårdsträd än minimikravet i rekommendationerna. Vid de slutavverkningar som granskades hade i medeltal 16,9 stammar bevarats per hektar, då rekommendationen är minst 10 stammar per hektar. Av naturvårdsträden var 82 procent levande träd.  

Grova barr- och lövträd med en diameter på mer än 20 centimeter är mest värdefulla med tanke på naturvårdens kvalitet. Sådana träd utgjorde 35 procent av antalet naturvårdsträd på de granskade objekten och 67 procent av den totala volymen av naturvårdsträd.    

På det hela taget ökade mängden naturvårdsträd något jämfört med föregående år och trenden har varit stigande ända sedan 2015. Också antalet grova naturvårdsträd har ökat under de tre senaste åren. Men fortfarande sparar man ofta barrträd med en liten diameter som naturvårdsträd, även om det skulle finnas grova barr- eller lövträd på avverkningsytan.   

- Alltid när det är möjligt bör man som naturvårdsträd välja aspar, sälgar eller ädla lövträd, som är mest värdefulla med tanke på mångfalden. De träd som sparas bör stå kvar i grupp på avverkningsytorna, i anslutning till värdefulla naturobjekt och nära vattendrag, rekommenderar chefen för finansiering och granskning Jarkko Partanen vid Finlands skogscentral.   

Det behövs mer utbildning i vattenvård   

Vattenvården hade hanterats bra eller utmärkt på största delen av de figurer där man hade tagit ut gagnvirke och energived. Vid markberedning hade vattenvården beaktats klart sämre än vid avverkningsobjekt.   

Vid granskningarna konstaterades att skyddszonen längs vattendragen ofta hade varit för smal och att skogsmaskinerna hade lämnat djupa spår i skogen. Inte heller vid avverkning och markberedning hade vattenvårdsåtgärder vidtagits till fullo. Det är viktigt att sörja för vattenvården och därigenom undvika att sediment och näringsämnen spolas ut från avverknings- och förnyelseytor till vattnen.   

  – Beträffande den vattenvård som hör samman med skogsförnyelse behövs mer utbildning för skogsfackmännen. Även om vattenvården har gått framåt på senare år, förekommer ineffektiva vattenvårdsmetoder fortfarande på förnyelseytor, säger Partanen.  

Rekommendationerna om naturvård ger utgångspunkterna för Skogscentralens granskning av naturhänsynen. Vid granskningarna samlas information bland annat om förekomsten och bevarandet av värdefulla naturobjekt, antalet och arten av naturvårdsträd som bevarats med tanke på mångfalden, kvaliteten på vattenvården och landskapsvården samt kostnaderna för naturvården. Skogscentralen skickar respons på granskningarna till de som genomfört och planerat avverkningarna samt till markägarna. 

Rapporten över granskningen av kvaliteten på naturhänsynen 2019 kan läsas på Finlands skogscentrals webbplats.  

Graf: Helhetsbedömning av naturvårdens kvalitet för hela åtgärdskedjan 

Graf: Naturvårdsträd på förnyelseavverkningsytor enligt kvalitetsklass 

Mer information:   

Jarkko Partanen
chef, finansiering och granskning 
Finlands skogscentral 
tfn 050 336 8860 
jarkko.partanen(at)skogscentralen.fi   

Riitta Raatikainen
ledande expert på naturvård
Finlands skogscentral 
tfn 050 314 0440 
riitta.raatikainen(at)skogscentralen.fi

.