Slyröjningen och vården av ungskog kan fortfarande förbättras

Skogscentralen granskade under 2018 resultatet av slyröjningsarbeten och vård av ungskog för vilka det kommit in ansökningar om Kemera-stöd. I fältgranskningarna upptäcktes en betydande mängd arbeten som avvek från finansieringsvillkoren och som utförts fel. Andelen felaktigt utfört arbete steg jämfört med året innan, både bland de objekt som valts slumpmässigt till granskning och i de prövningsbaserade granskningarna.

Under fjolåret granskade Skogscentralen cirka 1 800 objekt för vilka skogsägarna hade lämnat in anmälan om verkställande av tidig vård av plantbestånd, det vill säga slyröjning, och vård av ungskog, och sökt Kemera-stöd. Sammanlagt granskades 9 374 hektar.

I de slumpmässiga granskningarna uppfyllde 86 procent av den sammanlagda arealen på slyröjningsobjekten finansieringsvillkoren för Kemera-stöd. Bland objekten för vård av ungskog var motsvarande andel 74 procent. Året innan, 2017, fyllde 94 procent av den granskade slyröjningsarealen och 78 procent av arealen för vård av ungskog finansieringsvillkoren.

I de prövningsbaserade granskningarna uppfyllde 73 procent av arealen för slyröjning och 56 procent av arealen för vård av ungskog Kemera-villkoren. Motsvarande siffror 2017 var 77 procent för slyröjning och 64 procent för vård av ungskog.

När man jämför landskapen var resultatet i de slumpmässiga granskningarna av slyröjning bäst i Södra Savolax, Egentliga Finland och Norra Österbotten, och sämst i Österbotten, Birkaland och Lappland. I vården av ungskog mättes de bästa resultaten i de slumpmässiga granskningarna i Södra Karelen, Kymmenedalen och Södra Österbotten och de svagaste i Lappland, Österbotten och Mellersta Finland. Jämförelseresultaten påverkas dock av att samplen i en del av landskapen är små.

Försiktiga slyröjningar och ogjort arbete ledde till avslag

Den vanligaste orsaken till att Kemera-ansökningar för slyröjningar förkastades var att slyröjningen utförts för försiktigt. Dessutom förkastades slyröjningsansökningar för sammanlagt 67 hektar för att arbetet inte hade utförts trots att det anmälts som verkställt.

Bland ansökningarna för vård av ungskog var den vanligaste orsaken till avslag att man hade tagit bort för få träd. Också här förkastades ansökningar på grund av att arbetet inte utförts. Granskningarna visade att arealen där man meddelat om arbeten men inte utfört dem var oroväckande stor, nästan 310 hektar.

- På en del av de objekt som bedömts som för täta gjordes korrigerande arbeten efter granskningen. Efter korrigeringarna kunde Kemera-stöd beviljas. Även om villkoren för Kemera-stöd inte alltid skulle uppfyllas så kan slutresultatet ändå vara bra rent skogsvårdsmässigt, säger Mikko Korhonen, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.

Närmare uppgifter om granskningsresultaten för tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog 2018 finns på Finlands skogscentrals webbplats.

En välgjord ansökan ger snabbare behandling

Det lönar sig att fylla i Kemera-ansökan noggrant och ge de redogörelser som begärs. Då går behandlingen och utbetalningen snabbare.

Ansökningarna om finansiering av tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog har ofta brister som leder till mer arbete och tilläggsutredningar.

Ofta innehåller ansökningarna skötselobjekt som fått stöd enligt den gamla Kemera-lagen för mindre än tio år sedan. Skogscentralen kan inte bevilja stöd för slyröjning eller vård av ungskog enligt den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk om det inte gått minst tio år sedan vård av ungskog eller skogsodling utfördes på samma objakt med stöd enligt den gamla lagen (1094/1996).

Den som söker stöd kan snabbt kontrollera läget för projekt enligt den gamla Kemera-lagen i den öppna skogliga informationen. I delen för öppen skoglig information på webbplatsen MinSkog.fi finns en karta, där man kan söka Kemera-projekt enligt den gamla lagen och se när de har verkställts.

Egenkontroll förbättrar kvaliteten

Skogsvårdens kvalitet kan förbättras genom utveckling av egenkontrollen. När den som utför arbetet mäter resultatet av sitt eget arbete och jämför det med de riktvärden som getts blir kvaliteten bättre.

Mätresultaten kan sedan användas av aktörerna på många sätt. Digitaliseringen av datainsamlingen och övervakningen av skogslagarna gör det lättare att behandla och bekräfta informationen från egenkontrollen.

I egenkontrollen av skogsvårdsarbeten kan man som hjälpmedel använda Skogscentralens mobilapp Laatumetsä.

Man kan anmäla sig till de avgiftsfria webbutbildningarna om egenkontroll på Skogscentralens webbsida Kurser och evenemang.
 

Mer information:

Mikko Korhonen
chef för finansiering och granskning
tfn 040 352 3090
mikko.korhonen(at)metsakeskus.fi

Aki Hostikka
servicechef för finansiering och granskning
tfn 050 4068 987
aki.hostikka(at)metsakeskus.fi