En trädslagsblandning ökar framförallt skogens biologiska mångfald och landskapsvärde och minskar risken för skador. En blandskog gynnar också viltet. Det gynnar också viltvården och anpassningen till de förändrade förhållande som klimatförändringen orsakar.
Mängden arter av många organismgrupper är större i lövskogar och blandskogar än i barrskogar. Det här beror på det större antalet trädslag och den döda veden. Lövträden ökar ytvegetetationens mångfald och mängden arter av svamp, ticka och olika mossor och lavar som växer på träd.
I en blandskog är det dominerande trädslagets andel mindre än 75 procent av stamantalet på produktionsträden. Produktionsträden kan vara av olika storlek.
Slyröjning och röjning
- Vid slyröjningen och röjningen sparar vi tall i granbestånd och gran i tallbestånd när målet är en blandskog.
- Vid slyröjningen sågar vi ner alla lövträd som uppkommit från stubbskott och rotskott med undantag av ädla lövträd och hasselbuskar. Av de frösådda lövträden sågar vi ner endast de stammar som är tydligt förväxta. Vi gör en brunnsröjning och sågar ner den konkurrerande växtligheten inom en radie på en meter runt de plantor som ska växa vidare.
- Vid röjningen är målet ett björkinslag på 10–20 procent beroende på ståndorten. Där beståndet är glest lämnar vi också andra lövträdsplantor. Exempel på sådana plantor är asp (inte i tallbestånd), sälg, al och rönn. Vi sparar också enar.
- I blandbestånd kan virkesproduktionen i vissa fall vara större än i bestånd med bara ett trädslag.
- Att röja bort växtlighet som inte stör produktionsplantorna är onödigt arbete som medför extra kostnader.
- I plantbestånd på områden som är utsatta för älgskador lämnar vi tätare med tall. Vi sågar ner förväxta lövträd och buskiga grupper av lövträd som växer intill tallplantor. Speciellt mängden rönn och vide ska hållas liten.
Beståndsvårdande avverkningar
- Vid gallring och plockhuggning är målet att bevara eller förstärka blandbeståndsstrukturen. Målet är att huvudträdslagets andel är högst 80 procent av den totala volymen. Beroende på ståndorten bibehåller vi ett lövinslag på 20–30 procent.
- Vi skapar omväxling i gallringsstyrkan genom att runt grupperna av naturvårdsträd gallra huvudträdslaget kraftigare än vad gallringsmallarna rekommenderar.
- Lövträden föråldras tidigare än barrträden. Skillnaderna i tillväxtrytmen och ljusbehovet hos de olika trädslagen kräver stor sakkunskap av den som utför gallringen.
- Blandbestånden innebär en mindre marknadsrisk eftersom man från samma bestånd kan ta ut och sälja olika virkessortiment.
Vid gallringsavverkningen kan man bevara eller förstärka blandskogsstrukturen.