Att bibehålla antalet trädslag i ett bestånd betyder att det efter en skogsbruksåtgärd växer lika många trädslag som det fanns innan arbetet påbörjades.
I Finland finns det 31 inhemska trädslag. Av dessa är 4 barrträd och 27 lövträd. Vi berikar naturen genom att upprätthålla ett mångsidigt trädbestånd eftersom varje trädslag har ett stort antal egna arter som följeslagare.
Målet är bibehålla också sådana arter som man inte tänker utnyttja ekonomiskt.
Slyröjning och röjning
- Man kan bibehålla alla trädslag som växer i plantbeståndet genom att lämna skyddande buskage, låta bli att röja i grupper av naturvårdsträd och genom att spara ett naturligt uppslag av lövträd som finns i luckor. I annat fall ska den som röjer se till att det på röjningsytan blir kvar träd med lågt ekonomiskt värde.
- Man ska inte helt röja bort något av de trädslag som växer på röjningsytan. Vid röjningen ska man se till att de träd som man lämnar kvar för den biologiska mångfalden har tillräckligt med växtutrymme så att de kan växa sig grova.
- Främmande arter, till exempel druvfläder, ska röjas ner.
- Man strävar till att bibehålla antalet trädslag i skyddande buskage och grupper av naturvårdsträd och då inverkar det inte på kostnaderna.
- När man lämnar växtutrymme åt några enstaka träd med lågt ekonomiskt värde, minskar det de framtida avverkningsinkomsterna med en summa som motsvarar några gagnvirkesstammar.
Beståndsvårdande avverkningar
- Man tryggar antalet trädslag genom att ge mera växtutrymme också åt sådana träd som är värdefulla för naturhänsynen och viltvården, till exempel ädla lövträd, aspar, sälgar, björkar, grupper av alar och betestallar för tjädern.
- Man tar inte helt bort något trädslag vid gallringen.
- Om det går att bibehålla antalet trädslag i viltbuskage och grupper av naturvårdsträd innebär det inga extra kostnader.
- När man ger växtutrymme till träd med lågt ekonomiskt värde på bekostnad av härskande trädslag, minskar det på inkomsterna från senare avverkningar.