Ägoarrangemang i oskiftat dödsbo

Mer information

Sanna Peltola
expert på skogsfastighetsstruktur
tfn 029 432 5033
sanna.peltola(at)skogscentralen.fi

Antti Pajula
ledande expert på skogsfastighetsstruktur
tfn 029 432 4705
antti.pajula(at)skogscentralen.fi

Esa Lappalainen
expert på skogsfastighetsstruktur
tfn 029 432 4617
esa.lappalainen(at)skogscentralen.fi

Ett oskiftat dödsbo är separat skatteskyldigt. I ett oskiftat dödsbo är det inte tvång att göra några ägararrangemang, men ofta lönar det sig både med tanke på beskattningen och för att få till stånd aktivare virkeshandel och skogsvård.

Alternativ:

  • Att upplösa dödsboet och bilda en sammanslutning som kan idka skogsbruk/att någon köper andelar av de andra/att grunda en samfälld skog eller ansluta sig till en.
  • Att dela upp dödsboet i olika fastigheter – problemet är att lägenhetsstrukturen splittras och fastigheterna blir allt mindre.
  • Dödsboets egendom fördelas så att en arvinge får skogen och de andra något annat.

En sammanslutning är ett mer fördelaktigt sätt att äga skog än i form av ett dödsbo eftersom sammanslutningens förluster redan samma år fördelas till delägarnas personliga beskattning. Det betyder att skogsbrukets förluster kan utnyttjas i delägarnas övriga kapital- eller inkomstbeskattning. I ett dödsbo kan förluster enbart dras av från dödsboets kommande beskattningsårs vinstgivande resultat. Om dödsboet inte har inkomster och gör vinst under följande tio års tid, förfaller den fastställda förlusten helt och hållet för ett år i taget.

Alternativa åtgärder

Den första åtgärden är arvsskiftet. Arvsskiftet kan innebära antingen endast förvaltningsmässig delning, då dödsboet ombildas till en sammanslutning eller också fastighetstekniska delningar (egendomen klyvs upp i olika fastigheter). Ordet delning kan alltså betyda två olika saker.
Om avsikten är att göra affärer mellan parterna ska arvsskiftet alltid genomföras först. Det samma gäller om avsikten är att grunda en samfälld skog.

Som grund för arvsskiftet används bouppteckningen eller -teckningarna om båda föräldrarnas dödsbon skiftas samtidigt. Ofta görs så i och med att intressenterna är de samma.

Ibland har arvet efter en död make eller maka redan skiftats och då skiftas bara arvet efter den som avlidit senare. Väsentligt är även att beakta eventuellt äktenskapsförord, testamente och eventuella förskott på arv.

Medel som används inom och utom dödsboet utgör en brytningspunkt. Om dödsboets medel fördelas så att alla får egendom motsvarande sin andel (€) – det här kan innebära olika egendomstyper som skog, pengar, byggnader, bostäder – betalar delägarna inte någon mer skatt på basen av arrangemangen. Arvsskatt betalas i vilket fall som helst och den är vanligen redan betald. Däremot om någon använder sina egna medel, det vill säga medel utom dödsboet för att skaffa sig mer egendom, till exempel en hel skogsfastighet, så granskas alltid skatten på överlåtelsevinst och den fyraprocentiga överlåtelseskatten.

Skogsavdrag och skatt på överlåtelsevinst

Att köpa en andel i ett dödsbo är handel med lös egendom och ger inte rätt till skogsavdrag. Att köpa en andel i beskattningssammanslutning är däremot handel med fast egendom och ger rätt till skogsavdrag.

Man kan bli tvungen att betala skatt på överlåtelsevinst för försäljning av andel i dödsbo – dvs. om man gör vinst på överlåtelsen – även om befrielsen från skatt på överlåtelsevinst vid försäljning till nära släkting i övriga fall skulle uppfyllas, eftersom försäljning av dödsboandel är handel med lös egendom.

Försäljning av en andel i en beskattningssammanslutning är däremot befriad från skatt på överlåtelsevinst om villkoren för befrielse från skatt på överlåtelsevinst i punkt 2 i övrigt uppfylls. Därför lönar det sig att först göra arvsskiftet. Delägaren förväntas ändå idka skogsbruk antingen via dödsboet eller som delägare i en sammanslutning innan överlåtelsen. Det betyder minimi ett beskattningsår, alltså att skogsskattedeklaration för ett år lämnas in.

Försäljning av dödsboets skog på fria marknaden

Om det i oskiftat dödsbo inte finns intresse att äga skog bör delägarna på allvar överväga att sälja skogen till någon utomstående. Det råder stor efterfrågan på skogsskiften och marknadspriserna har ur säljarnas synpunkt nått en rätt bra nivå.

Om arvingarna säljer skogen eller sin egen andel inom 3-4 år från att ägaren avlidit kan man i uträkningen av skatten på överlåtelsevinst använda skogsområdets försäljningspris som anskaffningsutgift, vilket betyder att det inte blir några påföljder beträffande skatt på överlåtelsevinst. Tidsfristen för rättelse av arvsskatten är tre år efter slutet på det år då arvlåtaren avlidit.

Om skogsområdet säljs senare än ett år efter den ovan nämnda tidsfristen (3-4 år efter att personen avlidit) kan man som anskaffningsutgift dra av skogsfastighetens fastställda värde vid arvsbeskattningen, eller antagen anskaffningsutgift (20 eller 40 procent av skogsområdets försäljningspris).

Försäljning av dödsbo till offentligt samfund eller som naturskyddsområde

Om dödsboet säljer ett skogsskifte till en kommun, kommunsammanslutning eller staten kan i uträkningen av skatten på överlåtelsevinst, alternativt användas en antagen anskaffningsutgift på 80 procent istället för den verkliga anskaffningsutgiften.

Om dödsboet säljer skogsskiftet som naturskyddsområde (NTM-centralen) är försäljningen helt och hållet befriad från skatt på överlåtelsevinst. Om det på skogsskiftet finns betydande naturvärden kan det bli fråga om att skydda skogen temporärt via METSO-programmet.