Ägande- och förvaltningsformer

Mer information

Antti Pajula
ledande expert på skogsfastighetsstruktur
tfn 029 432 4705
antti.pajula(at)skogscentralen.fi

Sanna Peltola
expert på skogsfastighetsstruktur
tfn 029 432 5033
sanna.peltola(at)skogscentralen.fi

Esa Lappalainen
expert på skogsfastighetsstruktur
tfn 029 432 4617
esa.lappalainen(at)skogscentralen.fi

Genom val av lämplig skogsägandeform kan man klargöra och underlätta användningen av skog och till exempel dela ansvaret på flera ägare eller inom släkten. Skogsägandeformerna skiljer sig från varandra också sett till beskattningen.

Att reda ut ägandeformer

Fastighetens ägarstruktur klarnar säkrast med en granskning av lagfarten. Lagfartsregistret upprätthålls av Lantmäteriverket. Ägarandelarna anges alltid i form av bråktal. Om det till exempel står 1/1 efter ägarens namn på lagfartsbeviset äger personen fastigheten ensam.

Förutom äganderätt gäller också alltid en dispositionsrätt på fastigheten. Den kan särskiljas för någon annan än den som innehar äganderätten, till exempel i samband med överlåtelsen genom att hålla kvar den eller genom ett testamente. Om dispositionsrätten har kvarhållits har det kanske inte skrivits in i fastighetsregistret. Då måste det kanske redas ut med hjälp av tidigare dokument. Det är väsentligt att veta vem som har dispositionsrätten, eftersom den personen är utövare av skogsbruk. Oftast är det ändå skogsägaren som har dispositionsrätten.

Att äga skog ensam eller tillsammans med sin make eller maka

Det vanliga är att skogsfastigheten ägs av en person eller ett äkta par tillsammans. Om personen äger skogsfastigheten ensam utövar personen skogsbruk. Äkta makar kan ha en egen skogsfastighet eller egna skogsfastigheter. Dessutom kan de äga skog tillsammans. Även om äkta makarna har egna fastigheter kan de i beskattningen betraktas som en utövare av skogsbruk och då lämnar de in en skattedeklaration. Det här gäller speciellt om fastigheterna finns i samma kommun.

Beskattningen av inkomster räknas ofta i förhållande till hektaren. I en del fall kan äkta makar vilja lämna in en egen skattedeklaration och utöva skogsbruk självständigt. Skogsfastigheter som ägs av sambopar anses vanligen vara sammanslutningar. Om ett sambopar har ett gemensamt barn gäller samma beskattningsförfarande som för äkta makar.

Skogsägandeformer: Sammanslutning

En skogssammanslutning är en ägandeform där två eller flera personer äger en fastighet tillsammans. Andelarna anges som bråktal. Skogsbrukets resultat fördelas i relation till ägarandelarna. Typiska exempel på sammanslutningar är föräldrars och barns gemensamt ägda skog, eller syskons gemensamma skog. Besluten i en sammanslutning fattas enhälligt.

Skogsägandeformer: Dödsbo

När en person dör skapas ett dödsbo som består av personer som har rätt att delta i den gemensamma förvaltningen av den dödes egendom. Det typiska är att dödsboet består av änkan/änklingen och arvingarna (barnen). Ett oskiftat dödsbo kan fungera som utövare av skogsbruk tills ett arvsskifte görs. Besluten förutsätter enhällighet.

Skogsägandeformer: Samfälld skog

En samfälld skog är ett gemensamt skogsområde som hör till delägarfastigheterna. Antal fastigheter som är med och hur stor andel av den samfällda skogen de äger kan variera. Delägarfastigheternas ägare bildar den samfällda skogens delägarlag, och deras uppgift är att förvalta den samfällda skogens verksamhet. De första samfällda skogarna har ursprungligen grundats tack vare storskiftes- och kolonisationsverksamhet.

Under de senaste tio åren har nya samfällda skogar grundats i ökande takt som en följd av att lagstiftningen kring dem och lantmäteri har utvecklats. Familjeägda fastigheter som är större än genomsnittet har grundat samfällda skogar i släkten. Dessutom har nya samfällda skogar grundats som en följd av investeringsverksamhet, fastighetsarrangemang och efter initiativ av organisationer som skogsbolag, skogsvårdsföreningar, kommuner eller Forststyrelsen.

Skogsägandeformer: Öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag

Det finns relativt lite erfarenhet av skogsägande i form av bolag. En sådan lösning är ofta olönsam beskattningsmässigt. I en situation då man överväger att bilda ett bolag för skogsägandet lönar det sig att titta närmare på samfälld skog som ett alternativ.