Ekoproduktionen kontrolleras så att man ska kunna visa varifrån en råvara eller naturprodukt härstammar och att den är ren. Naturprodukter klassas som ekologiska om de samlas in på ett område som har ekocertifiering. Ett ekouppsamlingsområde har granskats och anslutits till kontrollen över ekocertifierade områden. Ekouppsamlingsområden är ofta områden i naturen, som skog och torvmark, men kan också vara till exempel åkermark eller naturbetesområden.
En förutsättning för ekocertifieringen är att man inte under de tre senaste åren har utfört åtgärder på området som är förbjudna i ekoproduktionen. I skogsbruket handlar det ofta om gödsling eller användning av bekämpningsmedel, till exempel urea i bekämpningen av rotticka. Att en skog ekocertifieras påverkar inte skogsvården, utan skogsägaren kan fortfarande utföra åtgärder som är förbjudna i ekoproduktion om hen anmäler det i samband med den årliga granskningen av ekoområdet. Området tas då ur bruk som ekouppsamlingsområde i tre år. För en del av de förbjudna åtgärderna finns motsvarande åtgärder som passar också i ekoproduktion, som gödsel- eller bekämpningsmedel. Uppsamlingen av naturprodukter får inte skada den naturliga livsmiljöns stabilitet eller arternas beständighet på området. Livsmedelsverket och NTM-centralen ger råd om ekouppsamling.
Naturprodukter som samlas in från skogen klassas som ekologiska om de har certifierats som ekologiska.
Vad är produktion av ekologiska uppsamlingsprodukter?
Produktion av ekologiska uppsamlingsprodukter pratar man om då man avser uppsamling av växter och delar av dem från områden som har anslutits till den ekologiska kontrollen.
Det finns två sorters uppsamlingsprodukter:
- Produkter som plockas med stöd av allemansrätten: bär, svamp, en del växter
- Produkter som inte samlas in med stöd av allemansrätten, alltså där man måste ha markägarens tillstånd: bland annat björksav, granskott, harts, sprängticka, björklöv, enbär.
All ekoproduktion kontrolleras, också ekoprodukter som samlas in från skogen. Med kontrollen garanterar man att produkterna uppfyller kraven för ekoproduktionen, alltså att det inte har använts förbjudna åtgärder på området.
Varför lönar det sig att ansluta skogen till ekoproduktionen?
Skogens naturprodukter kan utnyttjas vid sidan av virkesproduktionen och de kan ge skogsägaren tilläggsintäkter. Ekocertifiering ger mervärde åt de naturprodukter som samlas in och ger på det sättet mer möjligheter i skogsbruket. Det finns en ökande efterfrågan på naturprodukter både i Finland och i världen. För att ekoprodukterna ska räcka till behöver vi mer ekoområden.
Finland har redan världens största areal av ekouppsamlingsområden, totalt nästan 4,6 miljoner hektar. Området kunde ändå vara fyra gånger större, eftersom nästan all skogsbruksmark i Finland duger som ekouppsamlingsområde.
Bra att veta
- Skogen kan fortfarande skötas enligt de egna målen
- Ekocertifiering av skog påverkar inte skogsvården
- Ekoprodukter kan ge dig tilläggsintäkter från skogen
- Produktion av ekologiska naturprodukter ökar mångfalden i skogsbruket
Viktiga ord
Ekouppsamlingsområde: ett område i naturen som uppfyller kraven för ekoproduktion och som också övervakas enligt principerna för ekoproduktion.
Ekouppsamlingsprodukt: växt eller en del av en växt som växer i naturen och som har samlats in från ekouppsamlingsområde. Fiske och jakt omfattas inte.
Ekouppsamlingsproduktion: att samla in växter eller delar av dem från ekouppsamlingsområden.
Disponent: är en juridisk person som istället för en eller flera markägare sköter skyldigheterna som har med ekokontrollen att göra.
Hur kan skogen bli ekouppsamlingsområde?
Skogsägare kan ansluta skogen till ekokontrollen på två sätt
- disponentmodellen
- grundmodellen
Om skogsägaren bara vill plocka produkterna och/eller låta sin skog användas som ekouppsamlingsområde är det bra att välja disponentmodellen.
Du kan erbjuda din skog som ekouppsamlingsområde via e-tjänsten MinSkog.fi.
Om du tänker sälja naturprodukter som ekoprodukter lönar det sig att ansluta skogen som ekouppsamlingsområde med grundmodellen.
Åtgärder som är förbjudna i ekoproduktionen
Det går inte att använda alla gödselmedel eller bekämpningsmedel på ekouppsamlingsområden. Till exempel urea, bekämpningsmedel mot snytbagge, kemiska gödselmedel samt kemiska medel för bekämpning av sly och gräs är förbjudna.
Skogsägaren får om hen så vill använda förbjudna gödsel- eller bekämpningsmedel, men måste då meddela det till disponenten eller NTM-centralen. Då fråntas de berörda figurerna stämpeln som ekouppsamlingsområde.
Om skogsägaren vill använda gödsel- eller bekämpningsmedel som är tillåtna i ekoproduktion, så är till exempel pergamentsvamp tillåtet. Gödselmedel som passar ekoproduktion är till exempel träaska (ej granulerad), Yara Bortrack- och Ecolan Silva BOREA-borgödsel.