Skip to main content

Olika sätt att äga skog

Olika sätt att äga skog

Genom val av lämplig skogsägandeform kan man klargöra och underlätta användningen av skog och till exempel dela ansvaret på flera ägare eller inom släkten. Med tanke på beslutsfattandet är det alltid enklast om skogen endast har en ägare eller så få ägare som möjligt. Skogsägandeformerna skiljer sig från varandra också sett till beskattningen.

Att ta reda på ägandeformen

Fastighetens ägarstruktur klarnar säkrast med en granskning av lagfarten, alltså inskrivningen av äganderätten. Lagfartsregistret upprätthålls av Lantmäteriverket. Ägarandelarna anges alltid i form av bråktal. Om det till exempel står 1/1 efter ägarens namn på lagfartsbeviset äger personen fastigheten ensam. 

Förutom äganderätten finns också alltid en besittningsrätt till fastigheten. Den kan särskiljas till en annan person än den som innehar äganderätten, till exempel i samband med överlåtelse av skogsfastigheten, genom ett testamente eller genom att förbehålla rätten. En förbehållen besittningsrätt har inte nödvändigtvis skrivits in i fastighetsregistret.  Då måste man möjligtvis reda ut det med hjälp av tidigare dokument. Det är väsentligt att veta vem som innehar besittningsrätten, eftersom den personen är den egentliga utövaren av skogsbruk. Oftast är det ändå skogsägaren som också innehar besittningsrätten. 

Att äga skog ensam eller tillsammans med sin maka/make

Oftast ägs en skogsfastighet av en person eller ett äkta par. Ifall en person äger skogsfastigheten ensam utövar hen skogsbruk. Äkta makar kan ha en egen skogsfastighet eller egna skogsfastigheter. De kan även äga skogsfastigheter tillsammans. Fastän äkta makar skulle äga egna skogsfastigheter kan de i beskattningen betraktas som en utövare av skogsbruk. I sådana fall lämnar de in en skattedeklaration för skogsbruk och en momsdeklaration. Nettoförvärvsinkomster och förlust av förvärvsinkomster av skogsbruk allokeras i förhållande till hektaren för äkta makar.

Ibland vill äkta makar lämna in sina egna skattedeklarationer och utöva skogsbruk självständigt. Det här är också möjligt med skattedeklarationen för skogsbruk (2C blanketten). Skogsfastigheter som ägs av sambopar anses vanligen vara sammanslutningar. Om ett sambopar har eller har haft ett gemensamt barn gäller samma beskattningsförfarande som för äkta makar. 

Sammanslutning

I en skogssammanslutning äger två eller flera personer en eller flera fastigheter tillsammans. Sammanslutningsandelarna, alltså kvotdelarna, anges som bråktal. Skogsbrukets vinster och förluster fördelas mellan sammanslutningens delägare utgående från de här bråkdelarna. Typiska exempel på sammanslutningar är föräldrar och barn eller en sammanslutning mellan syskon. Besluten i en sammanslutning måste fattas enhälligt. Cirka 18 procent av Finlands privatägda skogsareal ägs av skogssammanslutningar. 

Dödsbo

När en person dör förflyttas äganderätten av skogen till dödsboet, alltså de personerna som har rätt att delta i den gemensamma förvaltningen av den dödes egendom. De typiska delägarna i ett dödsbo är änkan/änklingen och arvingarna (barnen). Ett oskiftat dödsbo kan fungera som utövare av skogsbruket tills avvittringen och/eller arvskiftet görs. Beslut av dödsboet förutsätter enhällighet. Cirka nio procent av den privatägda skogen i Finland ägs av dödsbon.  

Samfälld skog

En samfälld skog är ett gemensamt skogsområde som hör till delägarfastigheterna. Antalet fastigheter som är med och hur stor andel av den samfällda skogen de äger kan variera. Delägarfastigheternas ägare bildar den samfällda skogens delägarlag, vars uppgift är att förvalta den samfällda skogens verksamhet. De första samfällda skogarna har ursprungligen grundats främst i och med storskiftes- och kolonisationsverksamhet.  

Under de senaste åren har samfällda skogar grundats i ökande takt som en följd av att lagstiftningen kring dem och lantmäteri har utvecklats. Familjeägda skogsfastigheter som är större än genomsnittliga har grundat samfällda skogar som ägs av släkten. Nya samfällda skogar har grundats av skogsinvesterare. Dessutom har nya samfällda skogar grundats i samband med ägoregleringar samt efter initiativ av skogsbolag, skogsvårdsföreningar och kommuner. Ungefär sex procent av Finlands privata skogsareal ägs i form av samfällda skogar. Samfällda skogar är särskilda skatteskyldiga och skattesatsen för samfälld skog är 26,5 procent. När en samfälld skog betalar ut överskott till sina delägare behöver inte delägarna betala mera skatt på det.

Skogsägande i form av bolag

I Finland har det varit rätt ovanligt för privatpersoner att äga skog i form av bolag. Privatpersoners skogsägande i form av aktiebolag har de senaste åren ökat främst på grund av att större gårdsbruksenheter har bolagiserats. Även i de här fallen har man ofta lämnat gårdsbukenheternas skogsmarker utanför aktiebolaget (jordbrukarna fortsätter att äga skogsmarkerna personligen).  

För skogsägande i form av aktiebolag är skatteprocenten 20 procent, om resultatet av skogsbruket lämnas i aktiebolaget. Den totala skattesatsen stiger ändå till minst 27,5 procent (aktiebolagets skatt 20 procent och delägarens skatt 7,5 procent) när en delägare i aktiebolaget tar ut vinst från bolaget av skogsbruket till personligt bruk i form av dividender. Det är inte möjligt att använda skogsavdrag, skogsgåvoavdrag, utgiftsreservering eller avdrag på värdet av leveransarbetet om skogen ägs av ett aktiebolag.

Besittningsrätt

I samband med överföringen av skog kan äganderätten och besittningsrätten separeras så att ägandet av skogen överförs till den nya ägaren eller de nya ägarna, men besittningsrätten av skogen förblir hos överlåtaren eller överförs exempelvis till mellangenerationen. Besittningsrätten kan förbehållas på livstid eller för en viss tid. Värdet på besittningsrätten dras av från fastighetens gängse värde, vilket betyder att gåvoskatten, arvsskatten eller försäljningspriset blir mindre.  

Läs mer om besittningsrätt

Mer information